En ny studie från State University of New York Upstate Medical University visar att rekreationellt cannabisbruk inte nödvändigtvis leder till kognitiva försämringar utan faktiskt kan minska risken för kognitiv försämring. Forskning som publicerades i tidskriften Current Alzheimer Research visade att icke-medicinsk cannabisanvändning minskade sannolikheten för SCD med 96%. Detta är inte i linje med tidigare studier som visar att cannabisanvändning leder till en försämring av hjärnans funktion. Studiens medförfattare Dr. Roger Wong anmärkte till och med på orsaken till resultaten som kunde omdefiniera effekterna av marijuana-produkter på hjärnans hälsa. Eftersom det fortfarande inte finns någon tydlig plan för att förebygga demens, ger dessa resultat indikationer på nya metoder för att bromsa kognitiv försämring.
Översikt över studien
En grupp forskare från State University of New York Upstate Medical University ville hitta ett samband mellan cannabisanvändning och en försämring av de kognitiva förmågorna. De sökte data från CDC:s 2021 Behavioral Risk Factor Surveillance System och inkluderade nästan 4.800 vuxna i USA, 45 år och äldre. De primära målen med studien var att fastställa om medicinsk, icke-medicinsk eller dubbel användning av cannabis och respektive konsumtionsfrekvens påverkade SCD, vilket är en oönskad svårighetsgrad av minnesförsämring eller förvirring oftare än tidigare inom ett år.
Viktiga slutsatser
Det var ett överraskande resultat att rekreationellt cannabisbruk var förknippat med en väsentligt lägre risk för SCD. Studien visar således att sannolikheten för SCD hos användare av cannabis för icke-medicinska ändamål var 96% lägre än hos icke-användare. Denna slutsats är helt i strid med andra liknande studier som hade fastställt att cannabiskonsumtion var en ledande orsak till kognitiv försämring, vilket har förändrat de tidigare uppfattningarna om cannabis effekt på den kognitiva hälsan.
Efterföljande analys visade att även om både dubbel användning av cannabis, medicinsk användning och ingen användning var signifikant förknippade med minskade risker för SCD, nådde ökningen av frekvensen av båda dessa användningsområden inte statistisk signifikans. Studien tyder på att dessa resultat tyder på att de kognitiva fördelarna kan vara mer framträdande vid icke-medicinsk användning. Det detaljerade frågeformuläret omfattade aspekter som frekvens och sätt att använda cannabis, så att forskningen kunde ge en utförlig beskrivning av respondenternas användningsmönster.
Den beskrev också frekvenserna för de olika sätt på vilka användarna konsumerade substansen; detta visade att rökning var den primära metoden. Författarna konstaterade dock att även om den gemensamma trenden var positiv, verkade regelbunden cannabisanvändning ha en viss inverkan på försämrad kognitiv funktion, dock inte statistiskt. Dessa studier visar att cannabiseffekten och kognitionen inte är i svartvitt, det finns mer att lära sig om effekterna av cannabisförbrukning på människors kognitiva förmågor.
Analys av mönster för användning av cannabis
I studien analyserades olika mönster för cannabisanvändning med fokus på skillnaden i frekvens, huvudsaklig användning och sätt att ta det som påverkade resultatet av kognitionstesterna. När det gäller cannabisanvändning uppgav 7,9% av de 4.784 respondenterna i studien som är 45 år och äldre att de använder cannabis. Dessa användare kategoriserades utifrån skälen till deras användning: dessa undertyper inkluderar icke-medicinsk användning av receptbelagda läkemedel, missbruk av receptbelagda läkemedel eller både medicinsk och icke-medicinsk användning av receptbelagda läkemedel.
När det gäller konsumtionsmönstret var rökning den vanligaste metoden bland deltagarna, och andra metoder inkluderar intag och absorption genom munnen, intag genom magen, förångning och dab. Studien visade att användningsfrekvensen varierade, med respondenter som rapporterade en genomsnittlig användning på 4 dagar av de senaste 30 dagarna. Även om det fanns en indikation på ett samband mellan ökad frekvens av cannabiskonsumtion och minskad kognitiv förmåga var detta samband obetydligt, vilket innebär att måttlig konsumtion kan vara fördelaktig.
På samma sätt observerades en minskning av operationer för SCD bland personer som använde medicinsk marijuana eller både medicinska och andra skäl, även om sambanden inte visade sig vara statistiskt signifikanta. Detta tyder på att det kan finnas skillnader i effekten av cannabis beroende på avsikten med och möjligheten att använda olika typer av cannabis. Forskningsresultaten tyder på att det är lika viktigt att ta hänsyn till den rena mängden cannabis tillsammans med skälen bakom dess användning och metoderna för att använda den för att fastställa effekten av cannabis på kognitionen.
Tolkningar och expertutlåtanden
Roger Wong, Ph.D., som var medförfattare till studien, sade att han var förvånad över resultaten, eftersom andra undersökningar bekräftat att cannabis leder till ytterligare kognitiv försämring. När det gäller denna fråga underströk han vikten av att undersöka det faktum att den icke-medicinska användningen uppvisade betydande förbättringar, vilket har tillskrivits möjligheten att det finns klart olika kemikalier i cannabis.
Genom att säga det betonade Dr. Brooke Worster sammansättningen av cannabis och andelen THC och CBD när det gäller påverkan på kognitionen. Hon föreslog att en förståelse för dessa komponenter möjligen kan förklara varför icke-medicinsk cannabis verkar ha en skyddande effekt.
Båda experterna medgav att sömn kunde vara inblandad eftersom en majoritet av användarna hävdade att cannabis hjälper till att få dem en god natts sömn. Bättre sömnkvalitet kan vara ett indirekt bidrag till att bromsa kognitiv degeneration och därmed ge ytterligare en faktor till hur användningen av cannabis påverkar den mänskliga hjärnan.
Konsekvenser för folkhälsan och cannabispolitiken
Resultaten av studien har viktiga konsekvenser för folkhälsoarbetet och regleringen av cannabisanvändning. För det första ifrågasätter de den traditionella bilden av cannabis som en substans som är skadlig för hjärnan och argumenterar för att det faktiskt kan finnas positiva effekter, särskilt bland dem som konsumerar substansen på icke-medicinsk väg. Detta kan leda till undersökningar om hur man kan utnyttja dessa fördelar för förebyggande åtgärder mot förlust av kognitiva förmågor.
Ur ett politiskt perspektiv sätter studien fokus på nuvarande politiska bestämmelser om användning av cannabis, särskilt för äldre människor som letar efter andra olika behandlingar eller fritidsanvändning. På grund av resultaten av denna forskning under utveckling kan gränser och policyer behöva ändras och vissa riktlinjer kan behöva förtydligas för beslutsfattare.
Dessutom kan vårdgivare behöva inkludera diskussioner om användning av cannabis i behandlingsprocessen, särskilt för äldre personer med viss oro för sin psykiska hälsa. Utbildning om de relaterade konsekvenserna och hjälp med beslutsfattande kan förbättra patienternas resultat och säkerhet. Sammanfattningsvis efterlyser studien en ökad medvetenhet om de potentiella positiva effekterna av sociala medier, men varnar samtidigt för biverkningarna och behovet av mer forskning och politiska riktlinjer.
Slutsats
Slutligen har den studie från State University of New York Upstate Medical University som presenteras i denna artikel visat att icke-medicinsk cannabisanvändning kan skydda äldre människor från SCD. Tecknet som är motsatt det förväntade visar att cannabis inverkan på hjärnans hälsa inte är så enkel som den kan verka, och att mer forskning därför behöver genomföras. Eftersom förebyggande av demens fortfarande är en betydande folkhälsofråga, ifrågasätts undersökningen av andra strategier, inklusive måttlig marijuanaanvändning. Dessa resultat betonar också vikten av att se över nuvarande policyer och vårdprotokoll, som bör förbättras i enlighet med den nya vetenskapliga kunskapen, för att tillgodose behoven hos äldre personer som använder cannabinoider i läkande syfte.
